1. Miljöövervakning

1. Miljöövervakning (2013-3) (ladda ner dokumentet)

(länkar och text på denna sida kommer att uppdateras inom kort!)

Ambitionen med denna översikt är att åskådliggöra myndigheternas gigantiska skafferi av miljödata om vatten och fiskevård. Fokus för beskrivningen är Dalarna och Säters kommun men för besökare med andra preferenser går det utmärkt att byta ut dessa geografiska platser mot andra.

I kommunen finns (minst) sju FVOF:ar som, förutom Säters FVOF, omfattar Gustafs, St Skedvi och Silvberg (med en mindre del i Borlänge) samt Milsbosjöarna (merparten inom Borlänge och en mindre del i Säter), Ryggen (i Säter, Hedemora och Falun) och Fjägeråsen (merparten inom Hedemora och en mindre del i Säter). De fyra första är de klart största FVOF:arna.

Tre datavärdar (administratörer av inrapporterade provresultat) är centrala för miljöövervakningen: Institutionen för vatten och miljö, IVM (vattenkemi), Institutionen för akvatiska resurser (el- och nätprovfisket) och Vatteninformationssystem Sverige, VISS (sammanställer vattendata från flera rapportörer). VISS kommenteras under delområdet: 3. Vattenvård. Utöver nämnda datavärdar hänvisas också till regionala datakällor.

Det kan tyckas frestande att direkt hänvisa till VISS som kopplar samman källdata från flera datavärdar. Men det är ingen tillfällighet att VISS återfinns sist bland delområdena. För att förstå de bakomliggande syftena med provtagningarna är det en fördel att också ta del av strategierna bakom kunskapsinsamlingen.

Med detta sagt önskar Säters FVOF alla besökare välkommen till en inspirerande upptäcktsfärd.

Innehållsförteckning

miljöövervakningtrendvattendrag
Sveriges miljömåltrendsjöar
generationsmålomdrevssjöar (Riksinventeringar)
miljökvalitetsmålriksinventeringar av sjöar/vattendrag
etappmålIntegrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU)
miljökvalitetsnormerregionala kalkningsåtgärder
miljöövervakning av sötvattenKalkEffektUppföljning (KEU)
program och delprogram för sötvattenSamordnad RecipientKontroll (SRK)
undersökningsmetodikvariabler och parametrar
miljöövervakning i Dalarna
datavärdar + mätresultat
 Miljöövervakning - fjäll Miljöövervakning - vattenkikare Miljöövervakning - protokoll

Sveriges miljötillstånd kontrolleras genom miljöövervakningar. Naturvårdsverket (NV) har ett generellt samordningsansvar för all miljöövervakning i Sverige. Den nationella miljöövervakningen är uppdelad i tio programområden och drivs av NV medan miljöövervakningen av dito områden på regional nivå sköts och samordnas av länsstyrelserna. Resultat från undersökningarna är offentliga genom de s k datavärdarna (se nedan) som publicerar resultat i rapporter och på nätet. Avgörande för vad som undersöks är bl a Sveriges miljömål och mer specifikt miljökvalitetsmålen, krav i miljölagstiftningen och Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner, där EU: s miljöpolitik ställer stora rapporteringskrav.

Resultat från undersökningarna är offentliga genom de s k datavärdarna (se nedan) som publicerar resultat i rapporter och på nätet. Avgörande för vad som undersöks är bl a Sveriges miljömål och mer specifikt miljökvalitetsmålen, krav i miljölagstiftningen och Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner, där EU: s miljöpolitik ställer stora rapporteringskrav.

Syftet med miljöövervakningen är att beskriva miljötillståndet, att visa hur miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för nya miljöstörningar. Miljöövervakningen är långsiktig, ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring är orsakad av mänsklig påverkan eller är en konsekvens av naturliga variationer.

Miljöövervakningen ska också:

  • lämna underlag för åtgärder,
  • följa upp beslutade åtgärder,
  • ge underlag för analys av nationell och internationell miljöpåverkan från olika utsläppskällor
  • och vara anpassad till framtida lagstiftning om miljökvalitetsnormer (se nedan).

Sveriges miljömål

 Sveriges miljömålSedan april 1999 har Sverige 16 miljömål (det 16: e Ett rikt växt och djurliv, tillkom i november 2005). Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet:

  • Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen.
  • Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.
  • Etappmål anger åtgärder, steg på vägen, till miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

Generationsmål

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation (till år 2020, 2050 för målet: Begränsad klimatpåverkan) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Detta innebär att miljöpolitiken ska inriktas på de sju s k strecksatser (se nedan) som visar vilka värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att önskade miljökvalitetsmål ska kunna nås. Generationsmålet utvärderades för första gången år 2012 och kommer att utvärderas löpande, i nuläget är det dock oklart hur ofta och hur.

  1. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  2. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  3. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.
  4. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
  5. En god hushållning sker med naturresurserna.
  6. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  7. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Miljökvalitetsmål

Tillståndet i miljön och vad som behöver åtgärdas för att generationsmålet ska uppfyllas preciseras i miljökvalitetsmålen. Dessa mål beskriver det miljötillstånd som miljöarbetet ska leda fram till – ett arbete som utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Preciseringarna av miljökvalitetsmålen förtydligar målen och används i det löpande måluppföljningsarbetet som följs upp med en rapport varje år. Dessutom sker en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av ”sina” mål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna som lämnar en redovisning till regeringen. Vägen mot generationsmålen går via etappmålen, vilka anger steg på vägen till att nå slutmålet – generationsmålet.

I uppföljningen av miljökvalitetsmålen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen.

Bedömningen sammanfattas i betygen: nejMiljömål - nej näraMiljömål - nära eller jaMiljömål - ja

 

Som framgår ovan är tidigare smileyfigurer numera ersatta av tråkiga textsymboler. Äldre miljösymbol - nej  Äldre miljösymbol - nära  Äldre miljösymbol - ja

Etappmål (ersätter tidigare delmål)

Hur miljöarbetet för måluppfyllelse ska gå till beskrivs i etappmålen, som har miljökvalitetsmålen som rättesnöre. Etappmålen anger alltså inte ett miljötillstånd eftersom det läggs fast i miljökvalitetsmålen. Miljökvalitets- och etappmålen ska vara vägledande för allas miljöarbete, med andra ord ska såväl regering, myndigheter och övriga aktörer arbeta utifrån målens föresatser.

Varken miljökvalitetsmål eller etappmål är juridiskt bindande eller lagstadgade men är en moralisk vägvisare för nuvarande och kommande generationer i arbetet med att nå en ekonomisk, social och ekologisk hållbar samhällsutveckling.

De nationella målen har anpassats och konkretiserats på regional, länsstyrelsenivå. Därtill har också många kommuner anpassat de nationella och regionala miljömålen till lokala miljömål. Som ansvariga för fysisk planering av mark, vatten och bebyggd miljö är kommunerna en viktig aktör för att styra utvecklingen mot ett hållbart samhälle. På Miljömålsportalen presenteras alla Sveriges miljömål överskådligt.

Miljökvalitetsnormer

Till skillnad från miljökvalitetsmål och etappmål är MKN ett juridiskt bindande styrmedel. Det infördes för att åtgärda miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål, ett kunskapsunderlag som utgör styrmedel för att på sikt uppfylla miljökvalitetsmålen.

Regeringen kan med stöd av 5 kap. 1§ miljöbalken meddela miljökvalitetsnormer (MKN) för vissa geografiska områden eller för hela landet, dvs föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Regeringen kan också överlåta beslutet åt en myndighet om normerna är en följd av ett EU-direktiv. Vattenmyndigheterna (se nedan) beslutar t ex om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. I dag finns det MKN för ► ett antal föroreningar i utomhusluft (luftkvalitets-förordning 2010:477) ► omgivningsbuller (förordning om omgivningsbuller 2004:675) ► olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 2001:554) ► havsmiljön (havsmiljöförordningen 2010:1341) och ► olika parametrar i yt- och grundvattenförekomster (förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön 2004:660).

Miljöövervakning av sötvatten

Som nämndes inledningsvis har Naturvårdsverket ett nationellt samordningsansvar av all miljö-övervakning. Detta ger en heltäckande bild av miljösituationen. Miljöövervakningen är indelad i tio olika miljöövervakningsprogram som var och ett omfattar flera delprogram. Programstrukturen är gemensam för alla programområden även om tillämpningen kan skilja sig åt.

HaV loggaHavs- och Vattenmyndigheten (HaV) ansvar för miljöövervakning av program-området Sötvatten (Naturvårdsverket är dock ansvarig för delar av programområdet som berör miljögifter). Syftet med sötvattenprogrammet är att bedöma status och storskalig påverkan på vattenmiljön ur ett nationellt perspektiv.

Programmet berör sex av Sveriges 16 miljömål: Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Utöver de nationella miljömålen ställer EG: s ramdirektiv för vatten stora krav på miljöövervakningen.

Program och delprogram för sötvatten

Programområdet Sötvatten innehåller åtta delprogram (rödmarkerade program beskrivs nedan). Trendstationerna utgör grunden för det nationella stationsnätet. Programmen analyserar vattenkemi och tillståndet för fauna och flora en eller flera gånger per år. Omdrevsstationerna är anpassade till internationella rapporteringskrav och kompletterar de årliga trendprovtagningarna genom att analysera vattenkemin i varje sjö och grundvatten under en sexårscykel.

  1. Trend- och omdrevsgrundvatten – mätprogram med årliga kemiska provtagningar i 80 fasta trendstationer och cirka 80 omdrevsstationer per år som varje år ersätts med 80 nya stationer i sex års tid, dvs cirka 480 stationer totalt, innan omdrevet (provtagningen) börjar om igen.
  2. Flodmynningar – 49 vattenkemiska mätstationer som är placerade där Sveriges största älvar och åar mynnar i havet eller i Vänern, vilket motsvarar cirka 85 % av den årliga avrinningen.
  3. Trendvattendrag – ett referensnät av närmare 70 stationer i relativt opåverkade vattendrag i små och medelstora vattendrag. Alla vattendrag har fiskpopulationer, framför allt öring. Programmet är inriktad på kemiska och biologiska provtagningar.
  4. Trendsjöar – ett referensnät av cirka 110 små sjöar i relativt opåverkade vatten. Biologiska och kemiska provtagningar, t ex nätprovfiske och provtagningar av växt- och djurplankton, bottenfauna och makrofyter (vattenväxter). Vissa sjöar har tidsserier över 40 år, ett ovärderligt informations- och referensvärde om långsiktiga trender i miljötillståndet. Omdrevssjöar – utgör ett representativt och landsomfattande urval som komplement till Trendsjöar. Programmet löper över en sexårsperiod och omfattar provtagning av vattenkemi i 800 sjöar per år i sex år, total 4 800 sjöar under ett omdrev, som sen startar om igen.
  5. Miljögifter – analys. Övervakning av olika miljögifter i sötvattensmiljö. Olika aktiviteterna förekommer, under ett år kan t ex fiskmaterial som lämnats till provbanken analyseras, organiska ämnen analyseras i sediment eller analys av grundvattenmagasin/källor.
  6. Miljögifter – provbankning. Insamling av fisk, huvudsakligen abborre i söder och röding i norr, från ett 30-tal sjöar spridda över landet. Provbankning innebär att fisken förvaras i lågtemperaturfrys tills den ska analyseras (Naturhistoriska riksmuseet). Med fiskmaterialet från många år gör tillbakablickande analyser möjliga som kan jämföras med dagens situation.
  7. Stora sjöarna – Vänerns vattenvårdsförbund, Vätternvårdsförbundet och Mälarens vattenvårdsförbund provtar och insamlar data i egen regi men som också är av nationellt intresse.
  8. Utveckling och utvärdering – ett delprogram med syfte att kontinuerligt förbättra sötvattensprogrammet. Exempel på utvärderingar är metodutveckling av datainsamling och analyser från flera delprogram, hur förändringar orsakade av ett varmare klimat kan följas etc.

Utöver de åtta delprogrammen tillkommer Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) och Samordnad recipientkontroll (SRK). Dessa undersökningsområden ingår inte i det nationella sötvattenprogrammet men är viktiga komplement till miljöövervakningen.

Undersökningsmetodik

Hur ska då miljöövervakningen för delområdet Sötvatten genomföras i praktiken, hur ska prov-tagningarna utföras för att uppfylla krav på jämförbarhet och vetenskaplighet samt att insamlade prover analyseras på ett likartat sätt? Alla undersökningsmetoder för Sötvatten (liksom för andra delprogram) är standardiserade och beskrivs i s k undersökningstyper.

Det finns cirka 45 metodiker beskrivna bara för Sötvatten, allt från hur man övervakar malar till inventering av metaller i vattenmossa. Men det maffiga metodutbudet erbjuder beskrivningar som också är till nytta för medlemmar i en vanlig FVOF, för att inte tala om entusiastiska limnologer (sötvattenstudier). Eller vad sägs t ex om Biotopkartering av vattendrag, Elfiske i rinnande vattendrag (en åtgärd som för övrigt kräver tre tillstånd), Lokalbeskrivning, Provfiske i sjöar, Provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag samt Utter och mink – beståndsövervakning.

Miljöövervakning i Dalarna

 Länsstyrelsen Dalarna - logga 1Provtagningar enligt nationella delprogram utgör, totalt sett, ett litet bidrag till miljö-övervakningen jämfört med de regionala motsvarigheterna. Länsstyrelsen Dalarna skriver i rapporten Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarna 2009 – 2014 (klicka på internlänken till höger) hur och i vilken omfattning länets miljöövervakning ska bedrivas. Vid sidan om länsstyrelsen är den Samordnade RecipientKontrollen (SRK) en stor aktör vad gäller provtagning av vattenkemi, nätprovfiske mm (se nedan). Merparten av alla provtagningsresultat skickas vidare till de nationella datavärdarna, såväl från länsstyrelsen som från SRK.

Beroende på uppdragsgivare, datavärd eller undersökningsmetodik har vissa resultat från länsstyrelsen aldrig rapporterats till de nationella datavärdarna (de är skyldiga att ta emot men kan inte kräva att få in resultat). SRK redovisar dock allt material på nätet. För att öka allmänhetens tillgång till provresultat och annan regional information har alla länsstyrelser påbörjat arbetet med Regionalt UnderlagsMaterial (RUM). Ett webbverktyg av samma konstruktion och med delvis samma syfte som VattenInformationsSystem Sverige, VISS (se nedan) men RUM är länsvisa.

RUM bygger på Geografisk InformationsSystem (GIS), i likhet med VISS, och ska dels sammanställa underlag om mark- och vattenområden på länsnivå och dels redovisa vilka krav myndigheterna ställer vid fysisk planering av dessa resurser. Länsstyrelsens uppgift är … RUM, dvs att ta fram regionalt underlagsmaterial till kartorna. Till underlaget räknas också provresultat som inte rapporteras till datavärdarna. I nuläget är RUM ganska ”mager” men enligt miljöövervaknings-programmet ovan ska nätåtkomst och datainnehåll senast 2014 vara åtkomligt och ”fullmatat”.

Ett annat stort planerings- och åtgärdsuppdrag som åligger länsstyrelsen Dalarna är vattenvårdsplanen. Denna länsplan utgör en del av den nationella planen som i sin tur lyder under EG: s ramdirektiv för vatten. Mer om vattendirektivet och vattenvårdsplaner nedan.

Datavärdar + mätresultat

Sökandet efter data är inte bekymmerfritt. Datavärdar med olika systemuppbyggnad, en inkonsekvent namngivning, en ny myndighet (HaV) med omställningsvåndor och olika fackuttryck är några hinder som kantar vägen. Men med lite tålamod finns en statistisk guldgruva inom räckhåll.

Alla GPS koordinater som anges i dokumentet baseras på koordinatsystem RT90. Ett system som fram till 2007 varit nationell standard. Sedan dess har myndigheter m fl i varierande tempo börjat konvertera koordinatsystemet till SWEREF 99, varför man kan befara att existerande provpunkter fortlöpande kommer att ”döpas om” till det nya, noggrannare systemet (phuu …).

Institutionen för vatten och miljö (IVM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är på uppdrag av Naturvårdsverket datavärd för kemiska och biologiska variabler i sjöar och vattendrag som insamlas via miljöövervakningen, regionalt som nationellt. Uppdraget som datavärd är att kontrollera kvalitet och tillgängliggöra data samt att ta fram vissa databearbetningar. Naturvårdsverket finansierar och äger de data som insamlas men materialet får fritt användas om källan anges.

Denna länk visar överskådligt alla programområden, delprogram och undersökningar samt länkar till bearbetade data som IVM är datavärd för. Under respektive kapitelrubrik finns sedan länkar som leder dig direkt till önskad källdata.

Trendvattendrag

Delprogrammet Trendvattendrag startade 2007 i samband med att sötvattenprogrammet reviderades för att bättre uppfylla i EG: s ramdirektiv för vatten. Tidigare ingick huvuddelen av stationerna i programmet Referensvattendrag och har undersökts med avseende på vattenkemi sedan mitten av 1980-talet (några undersökningar har startat 2007 medan andra har 40: åriga tidsserier). Totalt ingår 67 Trendvattendrag jämnt fördelade över landet. I alla vatten sker månadsvis provtagning och analys av vattenkemi och bottenfauna, kiselalger undersöks en ggr/år i 48 av dessa och bland de 48 utförs dessutom ett årligt provfiske i 28 vattendrag.

I samband med revisionen bytte också programmet namn. I IVM: s databank förekommer den äldre terminologin (Referens- eller Tidsserievattendrag) jämsides med den nya Trendvattendrag. En enklare sökväg för att komma runt namnförvecklingarna är att använda SLU:s samordnade hemsida Miljöövervakningsdata – vilken fortsättningsvis kommer att användas i texten. För att ta dig direkt till källdatan: klicka på önskad variabel i kolumnen, välj Dalarna i rullistan och den parameter du vill granska. Dalarnas länskod är 20 och Säters kommunkod 82. Typ av variabler/parametrar finns beskrivna nedan.

 Variabler/parameterar Vattendrag i: Dalarna, Säters kommun och inom Säters FVOF
 Vattenkemi + 52 param. 3 st trendvattendrag  
 Bottenfauna + 55 param. 2 st trendvattendrag  

Trendsjöar

Delprogrammet Trendsjöar har liknande historik som Trendvattendrag. Delprogrammet startade 2007, merparten av sjöarna ingick tidigare i Programmet Referenssjöar från 1984. Då valdes sjöarna ut för att representera okalkade, försurningskänsliga sjöar i framför allt södra Sverige. Vid en revidering 1995 – 1996 utökades programmet med fler sjöar i norr, bruna sjöar samt sjöar i slättlandskapet och kom därmed att utgöra referensmaterial för alla svenska sjöar. Vid revideringen 2007 tillkom ytterligare sjöar för att programmet skulle representera samtliga limniska typer.

Totalt ingår 106 Trendsjöar i delprogrammet. Alla sjöar provtas och analyseras med avseende på vattenkemi (provtagning fyra ggr/år, i tio sjöar sker månadsvis provtagning under isfri säsong), bottenfauna och växt-/djurplankton provtas en ggr/år, i tio sjöar fyra ggr/år samt en årlig provtagning av fisk i 45 sjöar. Årligt nätprovfiske äger rum i tio sjöar (samma ”tio-sjöar” som ovan) och i fem övriga sjöar medan nätprovfiske utförs vart sjätte år i ytterligare 30 sjöar.

I likhet med Trendvattendrag bytte också delprogrammet Trendsjöar namn vid revisionen 2007 (äldre terminologi är Referens- eller Tidsseriesjöar). SLU: s samordnade hemsida om miljöövervakningsdata är en bra startguide till Trendsjöarna. För att ta dig direkt till källdatan: Klicka på önskad variabel i kolumnen, välj Dalarna i rullistan och den parameter du vill granska. Dalarnas länskod är 20 och Säters kommunkod 82. Typ av variabler/parametrar finns beskrivna nedan.

 Variabler/parameterar Sjöar i: Dalarna, Säters kommun och inom Säters FVOF
 Vattenkemi + 52 param. 4 st trendsjöar – –
 Växtplankton + 15 param. 4 st trendsjöar – –
 Bottenfauna + 150-200 p. 4 st trendsjöar – –

Omdrevssjöar (Riksinventeringar)

Delprogrammet Omdrevssjöar ska ge underlag för övervakning i enlighet med vattenvårdsförvaltningen, vidareutveckla bedömnings-grunder och ligga till grund för årlig statistik om miljötillståndet i förhållande till Sveriges miljömål. Programmet ska på sikt också visa på om klimatförändringen leder till en förändring av den rumsliga fördelningen av tillståndet i Sveriges sjöar. Omdrevsprogrammet påbörjades år 2007 och löper i sexåriga cykler med provtagning av vattenkemi i 800 nya sjöar varje år i sex år, totalt 4 800 stycken. En sjättedel av sjöarna provtas år ett, år två provtas nästa sjättedel osv fram till år sex. Efter sex år börjar man om med de sjöar som provtogs år ett osv. Sjöarna är slumpade ur SMHI: s sjöregister. 

Resultaten kan räknas om för att beskriva fördelning och tillstånd av i alla Sveriges sjöar större än (>) 1 ha.

 Karta - omdrevsprogrammet
 HelikopterprovtagningDatavärd för Omdrevssjöarna är IVM, samma som för Trendvattendrag/-sjöar. Före tillkomsten av omdrevsprogrammet genomfördes nationella sjöinventeringar i så kallade Riksinventeringar vart femte år. De inven-teringarna upphörde 2005 men finns samlad tillsammans med senare omdrevsstatistik på hemsidan för miljöövervakningsdataRiksinventeringar redovisas separat, se nedan.Kemiska variabler (21 st) och spårmetaller (9 st) som ska analyseras eller mätas från varje vattenprov och omdrevssjö framgår nedan.

I Dalarna ingår omkring 250 omdrevssjöar i det nationella delprogrammet. För en övergripande sökguide till Omdrevssjöarna gå till hemsidan för miljöövervakningsdata. För att ta dig direkt till källdatan: klicka på provtagningsår, välj Dalarna i rullistan och den parameter du vill granska. Pga provtagningsproblem har sätersjöar provtagits 2011 istället för 2010 som planerats. Dalarnas länskod är 20 och Säters kommunkod 82. Typ av variabler/parametrar finns beskrivna nedan.

1:a provtagn.årDlr-sjöarSjöar i Säters knAreal*GPS-koordinaterFVO/förvaltare
200738 st   
200845 stStora LönnvattnetCX671446 – Y150748St Skedvi
  MörttjärnenEX670167 – Y149419Gustafs
200945 st   
201014 st   
201182 stStora UlvsjönCX669257 – Y148262Silvberg
  GussarvshyttesjönDX670288 – Y149524St Skedvi
  BackussjönEX668698 – Y149319Säter
*Sjöarea (km2) bygger på SMHI:s klassindelning (A – F)ABCDEF
> 10010-1001-101-0,10,01-0,1≤ 0,01

 

Kemiska variablerSpårmetaller
TemperaturPO4CaCuCo
pHTOCMgCdNi
KonduktivitetSiKPbV
NH4AbsorbansNaCrAl
NO2-NO3FeSO4Ni 
Total NMnCl  
Total PAlkalinitetF  

Riksinventering av sjöar/vattendrag

Innan omdrevsprogrammet tillkomst 2007 hette motsvarade miljöövervakning Riksinventering av sjöar och vattendrag (upphörde 2005). Efter en första treårig intervall utfördes påföljande provtagningar vart femte år (1981 svensk – norsk inventering). Då som nu undersöktes i första hand vattenkemin men också bottenfaunan inventerades två gånger.

Riksinventeringar Sjöar 1972, -75, -81, -85, -90, -95, -00 och 2005. Klicka på variabel du vill granska, välj Dalarna i rullistan och önskad parameter.

 SäterGustafsSt SkedviSilvbergÖvriga
1972VattenkemiMossbysjönRyggen
1975VattenkemiMossbysjönRyggen
1981VattenkemiMörttjärn
1985VattenkemiGessanMörttjärnGussarvshyttesjönLilla Ulvsjön
  BackussjönStora LönnvattnetStora Ulvsjön
1990VattenkemiBjörkanMörttjärnenGussarvshyttesjönLilla Ulvsjön
  GessanStora LönnvattnetStora Ulvsjön
  Backussjön
1995VattenkemiStora GlotenMörttjärnenGussarvshyttesjönStora Ulvsjön
  BjörkanBjörkljusternStora Lönnvattnet
  Gessan
 BottenfaunaMörttjärnenStora Lönnvattnet
2000VattenkemiBjörkanMörttjärnenGussarvshyttesjönStora Ulvsjön
  GessanStora Lönnvattnet
 BottenfaunaMörttjärnenStora Lönnvattnet
  GruvsjönDammsjönGussarvshyttesjönStora NoranN.  Mils-bosjön
  DalkarlenStora LönnvattnetSkräckasjönRyggen
  Övre RisshyttesjönNedre KlingenLilla Ulvsjön
  Nedre RisshyttesjönÖvre KlingenStora Ulvsjön
  FlyttjesjönGrängen

Riksinventeringar Vattendrag 1995 och 2000 motsvarar ovanstående inventering, med skillnaden att endast vattendrag inventerats. Sökinstruktioner är desamma som ovan.

 SäterGustafsSt SkedviSilvbergÖvriga
1995VattenkemiLjusterån
BottenfaunaLjusterån
2000VattenkemiLjusterån
BottenfaunaLjusterån

Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU)

Sverige har kalkat sjöar och vattendrag sedan mitten av 1970-talet för att motverka försurningsskador på djur och växter. Totalt har staten satsat över fyra miljarder kronor, vilket gör kalkningen till en av de största miljövårdsåtgärder som genomförts i Sverige. I takt med att det försurande nedfallet över Sverige har minskat har många försurade vatten tillfrisknat, vilket under senare år inneburit att kalkningen i flera sjöar och vattendrag trappats ned eller avslutats.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten, dvs att den bedrivs optimalt och är anpassad till försurningsutvecklingen. HaV beviljar också statsbidrag till länsstyrelserna samt ansvarar för nationell strategi och uppföljning. De kemiska och biologiska effekterna av kalkningsåtgärder bedrivs i olika nationella och regionala uppföljningsprogram. Den nationella uppföljningen sker genom IKEU, tidigare utfördes också synoptiska (samordnade) vattenprovtagningar över hela landet inom ramen för MiljöMålsUppföljningen (MMU). Den uppföljningen motsvarade tidigare Riksinventeringar, som utfördes vart femte år.

Det nationella uppföljningsprogrammet IKEU tillkom 1989 för att bevaka de långsiktiga effekterna av kalkningen. Syftet är att bedöma om naturliga ekosystem återskapas, hur biologin påverkas vid avlutad kalkning, om kalkningen förorsakar oönskade effekter samt följa upp vegetationsskador på kalkade våtmarker. IKEU omfattar fr o m 2010 provtagningar av fyra sjögrupper (en sjö avslutades 2010) samt dito provtagningar i tre vattendragsgrupper (ett vattendrag avslutades 2010). I IKEU:s nationella undersökning ingår ett antal sjöar och vattendrag i Dalarna, de flesta i nordvästra (kalkfattiga) Dalarna, Säters kommun saknar IKEU-objekt.

Regionala kalkningsåtgärder

Om de nationella IKEU uppföljningsprogrammen av sjö- och vattendragsgrupper har en relativt liten utbredning i Dalarna är dess regionala motsvarighet omfattande. Kalkningsverksamheten i Dalarna har pågått sedan slutet av sjuttiotalet. I början på uppdrag av Fiskeriverket (numera HaV) men sedan början av 80-talet är respektive länsstyrelse ansvarig för verksamheten.

I Dalarna har ungefär 750 sjöar kalkats någon gång sedan starten. Kalkningsinsatserna förändras kontinuerligt, vatten som bedöms vara återhämtade utgår medan andra kan tillkomma av motsatta skäl eller av ändrad kalkningsstrategi. Av nämnda skäl avslutades många kalkningsobjekt 2005 och 2006 medan några vatten som kalkats tidigare återupptogs 2008. Trots en kraftig minskning av nedfallande försurande ämnen under senare år kvarstår försurningsproblemen. Under 2008 kalkades t ex 150 – 200 sjöar och vattendrag i Dalarna – målet är dock att kalkningsverksamheten ska avveckla sig själv.

Våren 2012 lanserade länsstyrelsen en ny kalkdatabas med information om åtgärds- och målområden samt alla genomförda och planerade kalkningar i hela Sverige (Nationella kalkningsbasen).

KalkningsstatistikAntalet sjöar och vattendrag i Dalarna som årligen kalkats under perioden 1997 – 2008.Enligt delmål* 1 Bara naturlig försurning (samma delmål regionalt som nationellt) ska 2010 högst fem procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vattendrag vara drabbade av antropogen (av människan orsakad) försurning. Ett delmål som uppnåddes för några år sedan.*Delmål är sedan 2010 ersatt med etappmål.

Dalarnas åtgärdsplan för kalkning beskriver åtgärder och effektuppföljningsdata för elva berörd kommuner som tillsammans omfattar 143 sjöar och vattendrag (Ludvika 21, Smedjebacken 11, Borlänge 6, Falun 15, Gagnef 4, Vansbro 25, Leksand 9, Malung 57, Mora 13, Orsa 11 och Älvdalen 5 samt Naturreservat 6) fördelade på totalt 76 åtgärdsområden/vattensystem. Förutom en allmän markbeskrivning av respektive kalkningsobjekt redovisas bl a uppgifter om målområde, försurningsbedömning, kalkningsstrategi och effektuppföljning (t ex vattenkemi, elprovfiske och nätprovfiske). Åtgärderna bekostas av Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunen. Kalkmängder och uppföljningsprogram förändras kontinuerligt varför aktuell kalkningsinformation för varje objekt bör sökas hos ansvarig kommun eller hos länsstyrelsen.

Inom Säters kommun bedrevs tidigare kalkningsåtgärder i två avrinningsområden; Ljusterån och Lustån (upphörde 2007), se nedan. Effektuppföljningsdata från elprovfisket i vattendrag är inrapporterad till elfiskeregistret, SERS (se nedan) medan provtagningsresultat från vattenkemin i nuläget inte är åtkomligt via nätet. Metadata från alla undersökningar i länet finns lagrade sedan 1990 och länsstyrelsen Dalarna avser att åskådliggöra detta material på nätet senast 2014.

Med Vattenmyndighetens uppbyggnad av det webbaserade söksystemet VattenInformationsSystem Sverige, VISS (se nedan) kommer på sikt ”vattendata” vara sökbara från alla avrinningsområden i Sverige (och Norge i de fall avrinningsområdet går över nationsgränsen). Fullt utbyggt ska resultat från alla relevanta miljöövervakningsprogram vara sökbara, t ex data från trendvattendrag och sjöar, omdrevssjöar, IKEU, KEU och SRK.

Avrinningsområde: Ljusterån

MålområdeMotivKalkning/-planProvtagningFVO
BjörkljusternFlodkräfta? mört2000VattenkemiGustafs
GessånFlodkräftaNejVattenkemiSäter
GessanFlodkräftaNejVattenkemiSäter
Gruv-/EmbjörssjönFlodkräfta?-98 &-03VattenkemiSäter
Lisselgårds-DammsjönFiske-98 &-04VattenkemiSSAB1)
LjusternFlodkräfta? mörtNejVattenkemiSäter
JönshytteånFlodkräfta?NejVattenkemiSäter
Lomtjärnen-98, -03, -05 &-07VattenkemiBergvik3)
Stora Ställtjärnen-98, -03, -05 &-07VattenkemiBergvik3)
1)Privat sjö, ägs av SSAB, 2)Björkbäcken, 3)Bergvik AB (tidigare STORA)

Avrinningsområde: Lustån

Förutom kalkåtgärdsplanerna utförs också regionala KalkEffektUppföljningar (KEU) av tidigare kalkade sjöar och vattendrag. Från början omfattade KEU provtagningen 750 (!) vatten i Dalarna, mestadels sjöar, men många har avvecklats (inaktiv provtagningsstation enligt KEU:s termologi). Från slutet på 1990- och början på 2000-talet har också vattendrag börjat provtas. I nuvarande KEU-program sker provtagningar av kalkkemin årligen i 350 sjöar, ett 5 – 10 sjöar nätprovfiskas och cirka 140 vattendrag elprovfiskas. I 150 vattendrag sker provtagning tio/ggr år, varav ett 40-tal av dessa prover tas på mer än en plats i vattensystemet. Sammanlagt tas cirka 1 900 vattenprover per år. Provtagning av vattenkemi har i länsstyrelsens regi också fortsatt i sju kalkreferenssjöar som IKEU avvecklade 1995.KalkEffektUppföljning (KEU)

Provtagningsdata från KEU är åtkomligt via VISS och datavärden för el- och nätprovfiske, Institutionen för akvatiska resurser. Fyra KEU-vatten finns i Säters kommun varav tre inom Säters FVO och en inom Gustafs FVO.

Säters FVOStora GlotenGruvsjön (inaktiv)Björkan
Gustafs FVOLilla Gloten  

I KEU:s kalkningsverksamheten ingår även biologisk återställning av kalkade sjöar och vattendrag. Exempel på biologiska återställningsåtgärder är restaurering av flottningsleder, byggande av omdrev för fisk förbi dammar och vandringshinder samt återintroduktion av försvunna arter.

Samordnad recipientkontroll (SRK)

Företag, kommuner och andra vars verksamhet bedriver miljöfarlig verksamhet är skyldiga att undersöka miljöeffekterna, t ex vilken påverkan företagets avloppsvatten har på ytvatten, grundvatten och mark, eller hur skorstensrök påverkar luftkvaliteten. Recipientkontrollen utgår från Miljöbalken och beslutas av regeringen, länsstyrelser, kommuner eller andra myndigheter.

Samordnad recipientkontroll innebär att olika verksamhetsutövare, t ex inom ett vattendrag, efter en kuststräcka eller inom ett län, enas om en gemensam övervakning av miljöförhållandena. Med en SRK kan övervakningen bedrivas effektivare och billigare samt ge information om områdets totala påverkan, istället för effekter från varje enskild anläggning. SRK har stora likheter med den miljöövervakning som bedrivs av myndigheterna, därför är det viktigt att undersökningsmetodik av och resultat från övervakning och provtagningar utförs och rapporteras på ett jämförbart sätt.

Medlemmarna i SRK är de som är ansvariga för utsläpp av miljöstörande ämnen. De finansierar och administrerar vanligen verksamheten via vattenvårds-organisationer. I Dalarna har verksamhetsutövare med avloppsutsläpp eller annan koppling till recipienten (mottagaren) Dalälven gått samman i Dalälvens VattenVårdsFörening (DVVF). DVVF

DVVF har i egen regi utfört provtagningar av sjöar och vattendrag sedan 1990 där ett stort antal variabler och parametrar undersöks, se kolumn nedan. Dessutom sker återkommande nätprovfisken i sjöar (men inte elprovfiske i vattendrag) samt undersökning av metallkoncentrationer i fisk och sediment  Totalt omfattar SRK-program cirka 80 sjöar och vattendrag i länet varav knappt 70 ingår i samarbetet med DVVF.

Provtagningsresultat redovisas i en årlig DVVF: s rapport, data som också överförs till de nationella datavärdarna Institutionen för vatten och miljö, IVM (vattenkemi) och Institutionen för akvatiska resurser (nätprovfiske), båda Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Via SLU: s hemsida för Miljöövervakningsdata finns uppgifter från SRK-programmet om vattenkemi i sjöar och vattendrag, medan uppgifter om nätprovfisket kan sökas via NORS, se sökguide nedan. IVM kan i nuläget inte lagra biologiska data från externa leverantörer (översyn/ombyggnad pågår), men årsrapporter, mätdata, kontrollprogram, mätmetoder etc kan laddas ner från DVVF:s hemsida.

Vilka av SRK: s provtagningsstationer i sjöar och vattendrag som finns inom respektive FVOF i Säters kommun framgår nedan. DVVF: s hemsida är informativ och logisk. För varje provtagningsstation finns uppgifter om bl a Rikets nät, Areal (km2), Antal prov/år, Mätperiod (startår), Länk till mätdata (IVM) och i vissa fall Foto från provtagningsområdet. För sjöar tillkommer uppgifter om Plankton, Sediment, Bottenfauna och Fisk. Det senare avser nätprovfiske och i några fall kontroll av metallförekomster (bl a kvicksilver) i gädda och abborre. Dessutom finns en Excel-fil (sjöar och vattendrag) om Provtagningsintervall, ett något missvisande filnamn då innehållet visar stationsnamn, år för provtagning, provtagna parametrar och antal prov/parameter/år.

Genväg till mätdata från DVVF:s samordnade recipientkontroll (SRK). Klicka på vattentyp och välj sedan variabel på hemsidan. Obs att mätdata från pågående undersökningsår endast är tillgängligt för medlemmar. Med start 2012 kommer nätprovfiske att ske vart sjätte år i Ljustern (Säter) och i Stora Ulvsjön (Silvberg). 2012: års data från dessa sjöar blir tillgänglig hösten 2013.

 

VattentypVariablerSäterGustafsSt SkedviSilvbergÖvriga
SjöarVattenkemiLjustern (nr S17)Stora Ulvsjön (nr S8)
 PlanktonD: oD: o
 SedimentD: oD: o
 BottenfaunaD: oD: o
 FiskD: o, nätfiske -12D: o, nätfiske -12
VattendragVattenkemiLjusterån (28)Långhag (29)


Variabler och parametra
r

Sammanställningen nedan är exempel på parametrar som, mer eller mindre, provtas vid miljöövervakningar. Beroende på typ av, syfte med och krav på miljöövervakningen är varje provtagningsprogram unikt, men gemensam metodik och jämförbara mätkriterier är genomgående krav.

Sjöar
Absorbans filtreratFosfor (totalt)Krom (totalt)pH
AlkalinitetJärnKrom 6-värtSiktdjup
AmmoniumkväveKadmiumKväve (totalt)Syrgas
BlyKlorofyllMolybdenTOC (totalt organiskt kol)
FluorKonduktivitetNickelVattentemperatur
Fosfat-fosforKopparNitrit + nitratkväveZink
 
Vattendrag
Absorbans ofiltrerat/filtreratJärnKrom (totalt)Nitrit + nitratkväve
AlkalinitetKadmiumKväve (totalt)pH
AmmoniumkväveKalciumMagnesiumSulfat
BlyKaliumManganSuspenderat material
FluorKloridMolybdenTOC (totalt organiskt kol)
Fosfat-fosforKonduktivitetNatriumVattentemperatur
Fosfor (totalt)KopparNickelZink
 
Vattenkemi
Absorbans ofiltrerat/filtreratFärgKromSiktdjup
Aluminium (ICP)JärnKvicksilverSlamhalt
Aluminium (ICPAES)KadmiumKväve (totalt, persulfat)Sulfat (IC och Mack)
Aluminium (ICPKJB)KalciumMagnesiumSyrgas
Aluminium (syralösligt)KaliumManganTemperatur
AmmoniumkväveKiselMolybdenTOC (totalt organiskt kol)
Alkaninitet/aciditetKjeldahlkväveNatriumVanadin
ArsenikKlorofyllNickelWolfram
BlyKloridNitrit-kväveZink
FluoridKoboltPermanganatförbrukning 
Fosfat-fosforKonduktivitet 25/20pH 
Fosfor (totalt)KopparSelen 
 
Djurplankton
Cladocera (antal, volym, ägg)Rotatoria (antal, volym, ägg)Totalvolym 
Copepoda (antal, volym, ägg)TotalantalTotalägg 
 
Växtplankton
BacillariophyceaeCraspedophyceaeEuglenophyceaeRaphidophyceae
BacteriaCryptophyceaeHaptophyceaeXanthophyceae
ChlorophyceaeCyanophyceaeLoxophyceaeZygnematales
ChrysophyceaeDinophyceaePrasinophyceaeTotalvolym
 
Bottenfauna
Faunan bestäms t ex till familj-, släkt- eller artnivå. Det senare avser bl a specifika indikatorarter. Därtill kan olika index räknas fram utifrån fångsstatistik och/eller fångstmetod. Variabeln bottenfauna omfattar inte sällan mellan 100 – 150 släkten och arter vid en undersökning.