Betänkande från Vattenverksamhetsutredningen

Som tidigare skrivits på denna sida lämnades delbetänkandet Ny tid för prövning från Vattenverksamhetsutredningen (VVU) till regeringen i oktober 2013. Den fjärde juni överlämnade VVU: s särskilda utredare Henrik Löv huvudbetänkandet, I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35) till miljöminister Lena Ek (pressmeddelande). Detta betänkande är nu ute på remiss och ska vara Miljödepartementet tillhanda senast den 31 oktober i år.

Betänkandet från den senare är en nätt kioskvältare på 681 sidor. Som läshänvisning rekommenderas i första hand sammanfattningen på sidorna 21 – 29 och de särskilda yttrandena på sidorna 599 – 647. Vad har då föranlett denna utredning och hur kommer den att beröra Säters FVOF och andra föreningar med intresse av vattenvård?

Det övergripande uppdraget var att säkerställa att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överensstämmelse med miljöbalken (MB) och EU-rätten samtidigt som en väl fungerande markavvattning och en fortsatt hög regler- och produktionskapacitet ska eftersträvas av vattenkraften. Det var knappast en vattenekologisk insikt från en majoritet av svenska politiker som förfäktades av det ohållbara att en vattenexploateringslag från 1918 bestämde villkoren för huvuddelen av vår vattenverksamhet. Nej, i denna fråga är det EU som håller i taktpinnen, närmare bestämt EU: s ramdirektiv för vatten (EU-direktivet).

Därmed var vi till nöd tvungna att se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken (MB) och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) samt vilken rättskraft äldre tillstånd och rättigheter har och ge förslag som möjliggör ny prövning av verksamheter som saknar tillstånd enligt MB och vilken omfattning de nya reglerna ska ha vid ändring av tillstånd. I uppdraget ingick också att ta bort skillnader i bestämmelser som reglerar miljöfarlig verksamhet kontra vattenverksamhet samt att grundläggande miljörättsliga principer, såsom PPP (principen om att förorenaren betalar) och BAT (bästa möjliga teknik) får genomslag i vattenverksamheten.

Oavsett hur det slutliga lagförslaget kommer att se ut – under förutsättning att Riksdagen inte trotsar EU-direktivet – kommer då denna utredning att påverka Säters FVOF (och andra som värnar vatten- och fiskevård)? Svaret på frågan är tveklöst JA!

Några konsekvenser av betänkandet som med stor sannolikhet kommer att bli verklighet är bland annat att:

  • faunapassager (fiskvägar) blir norm i de allra flesta kraftverk/dammar (efter nyprövning).
  • minimitappningar för att eliminera torrfåror och stillastående åar/älvar blir norm – åtminstone i alla vattenkraftverk under 10 MW effekt (cirka 1 900 av totalt 2 100 kraftverk).
  • beroende på tolkningen av EU-direktivets ”God Ekologisk Potential” (som är EU: s benämning på kraftigt modifierade och konstgjorda vatten, dvs de vatten som vanligen är särskilt viktiga ur energisynpunkt) förväntas elenergiförlusterna uppgå till 1,5 – 4 TWh. Nödvändiga nyprövningar för nya tillstånd kommer att ske under 15 – 30 år, under vilken tid ökad nederbörd fullt ut förväntas kompensera dessa förluster enligt SMHI och Sintef.

Med ny vattenlagstiftning på plats vänder vi blad i den svenska vattenhistorien; från ensidig exploateringslag, branschegna subventioner och undermålig miljöhänsyn till ett samhällstillvänt energisystem med rättvisa och moderna verksamhets- och miljövillkor. /Ulf Ljusteräng