Regeringen värker sakta, sakta fram en proposition om en ny vattenlag. Det som först annonserades till hösten 2015 har successivt förskjutits och enligt sista (?) tillkännagivandet ska regeringens proposition (senast) avlämnas i juni för att behandlas efter sommaren av riksdagen (propositionsförteckningen, se nr 139 Prövningen av vattenverksamheter).
Den 1 juli 2015 förkunnade EU-domstolen ett förhandsavgörande avseende ett muddringsarbete i floden Weser i Tyskland. En dom som sedermera benämns Weserdomen. Bakgrunden till domstolsärendet var hur miljömålet i artikel 4.1 i vattendirektivet skulle tolkas. Artikeln säger (bland annat) att om en vattenverksamhet medför en försämring eller äventyrar att miljömålet uppnår (vanligen god) ekologisk eller kemisk status i en ytvattenförekomst (sjöar, vattendrag och kustvatten) ska verksamheten inte tillåtas.
Vad EU-domstolen kom fram till var, ur miljöperspektiv, ett jättekliv framåt. Ett och ett halvt år efter domen har röken skingrats, nationella domar utverkas och riktlinjer utkristalliserats. Detta har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) summerat i en rapport som här refereras. HaV gör följande bedömningar utifrån Weserdomen:
- Det räcker att en parameter som tillsammans bildar en kvalitetsfaktor försämras för att en statusförsämring ska ha ägt rum – vilket inte är tillåtet. Den statusklass som bestämmer vilken miljökvalitetsnorm (MKN) som en vattenförekomst ska ha behöver alltså inte försämras som klass, till exempel gå från god till måttlig statusklass, utan det räcker att en parameter som bestämmer kvalitetsfaktorn ska försämras för att vattenverksamheten inte får tillåtas.
- Miljökonsekvensbeskrivningar och andra underlag i en domstolsprövning måste innehålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitetsfaktorer (i praktiken; hur parametrarna i kvalitetsfaktorn påverkas).
- MKN för ekologisk och kemisk status har samma rättsverkan. Tidigare bedömdes ekologiska MKN enligt en ordning som medgav stort utrymme för ”tyckanden” (miljöbalken 5 kap 2 §, 4 pkt), nu måste bedömningen göras mer precist.
- Vid en domstolsprövning där oklarheter om vilken statusklass en vattenförekomst har bör domstolen begära in yttranden från vattenmyndigheterna (den myndighet som definierar statusklassificeringen av vattenförekomster).
Jo, undantag finns men (också) de omgärdas av ett gediget regelverk som inte lätt forceras. Sammantaget har Weserdomen stärkt miljöintressenterna, men direktivet ”utmanas” kontinuerligt av mäktiga exploateringskrafter och fler EU-domar lär komma som stramar upp potentiella tolkningsutrymmen. Fortsättning lär följa.