Bäcknejonöga (Lampetra planeri)
Fisktyp: Övriga fiskarter
Kännetecken
Bäcknejonöga liknar flodnejonöga men är mindre (sällan över 16 cm, respektive upp till 50 cm) och har två ryggfenor som mer eller mindre förenas av ett hudveck (flodnejonöga har ett tydligt mellanrum). Dessutom saknar bäcknejonöga alltid mörka prickar på buken som ibland kan förekomma hos sin nära släkting.
Bäcknejonögats ryggfärg är mörk (blågrå till brunaktig), sidorna gula och buken nästan vit, medan flodnejonögats ryggfärg är blågrå till grön men påminner i övrigt om flodnejonögats kroppsfärger. Arten har gått starkt tillbaka under senare år.
Fiske
Bäcknejonöga saknar betydelse som sport- eller matfisk, däremot har den använts som agn.
Biologi
Ordningen nejonögon, med tre arter i Sverige (den tredje är havsnejonöga), är så kallade rundmunnar, dvs munnen är utbildad till en sugskål. Denna anordning är utrustad med horntänder och en sönderrivande ”sandpapperstunga” för att raspa sönder huden på bytet (fisk eller kadaver) och därmed förtära densamma. Till skillnad från havs- och flodnejonöga använder bäcknejonöga inte sin sugmun till födosök, när denna utvecklas upphör bäcknejonöga att inta föda. Arten finns uteslutande i sötvatten och då i rinnande vatten, vanligen i bäckar och i floders övre delar.
Larverna, som kallas linål (och är blinda), lever nedgrävda i dy- och sandbotten i 3 – 5 år (varefter könsmognaden påbörjas) och lever av mikroorganismer som filtreras ur vattnet. När larverna utvecklas till ett vuxet djur bryts tarmsystemet ner och könsorganen utvecklas. Samtidigt bildas också ögon och sugmun. Under april – juni vandrar bäcknejonöga i smärre sällskap uppströms för att leka. Hanarna bygger lekgropar som försvaras, leken försiggår under dagen, ibland i starkt solsken. Under själva befruktningen är hanen fastsugen på honkroppen, vilket tycks vara sugmunnens enda syfte för arten som dör efter leken. Livslängd ca 5 år.
Sportfiskerekord
Sportfiskerekord registreras inte för arten.
