Gärs (Gymnocephalus cernuus)
Fisktyp: Övriga fiskarter
Kännetecken
Gärsen känns igen på att de båda ryggfenorna är sammanhängande (abborrens åtskilda) och på de slemfyllda hålrummen på huvudet, därav öknamnet snorgärs. Gärsens färg varierar men ryggen och sidorna är i regel gulbruna eller grönaktiga och försedda med mörka fläckar, de nedre sidorna och buken är ljusgul eller vitaktig. Fenorna är inte rödaktig, som fallet är med abborren.
Fiske
Gärsen är inte föremål för något egentligt sportfiske. Då den är seglivad har gärsen används som agn. Anses ha ett relativt gott kött, men hos oss saknar den betydelse som matfisk.
Biologi
Gärsen är en utpräglad bottenfisk som lever i klara, medeldjupa sjöar på ler- och sandbottnar i såväl söt- som bräckvatten. Med undantag för lektiden lever den solitärt och stationärt (företar sällan några längre vandringar). Större delen av året håller den till på de djupare delarna i sjön men går under högsommaren in på grundområden och kan då påträffas nära stränderna. Födan består av insektslarver, främst fjädermyggor, samt musslor, kräftdjur, rom och småfisk. Födointag sker mest dagtid men kan som gösen finna föda nattetid i grumligt vatten med hjälp av ett känsligt sidolinjesystem.
Gärsen blir könsmogen vid 2 års ålder. Vid leken i april – maj (10 – 15º C) samlas gärsen i stim. Den äger rum över vegetationsrika sand- eller stenbottnar på 3 – 6 meters djup eller grundare. Livslängd ca 6 år.
Sportfiskerekord
Sportfiskerekord registreras inte för arten.
