Ruda

<< Tillbaka

Ruda (Carassius carassius)

Fisktyp: Karpfiskar

Kännetecken

Den långa ryggfenan avslöjar rudans släktskap med karpen, skillnader består i en proportionellt hög kroppsform och avsaknad av skäggtömmar. Färgen varierar mycket men rudan har vanligen mörk, ibland grönsvart rygg, gulaktig eller svagt gröngula sidor och buk. Tillväxt och utseende är till stor del beroende på födotillgång, predation och vattentemperatur. Den storväxta sjörudan, som kan bli upp till 50 cm lång, är markant högryggad (i förhållande till sin längd är den högre än braxen) medan dess dvärgform, dammrudan, har en låg kroppsform och blir sällan mer än 15 cm lång. Forskning har också visat att i vatten med många predatorer blir rudan mer högryggad än i vatten som saknar eller har få predatorer (svårare att svälja).

Fiske

Från att tidigare mer eller mindre har betraktats som en agnfisk (dammruda) har rudan blivit en populär metfisk. Som matfisk har den i vårt land aldrig blivit uppskattad medan den i Sydösteuropa fortfarande fiskas och odlas som matfisk.

Biologi

Rudbestånd finns idag från Skåne till Tornedalen. Det naturliga utbredningsområdet för rudan i Sverige går inte att klargöra då den varit föremål för många utplanteringar.

Rudan är en av våra mest miljötoleranta fiskar. Den härdar ut i såväl stillastående som rinnande vatten, i bräckvatten, stora sjöar eller grumliga dammar, dessutom till syrenivåer som bara är en tiondel av vad t ex en öring behöver för att överleva (rudor för agn transporterades förr i en fuktig jutesäck). Kyla tycks inte heller bekomma denna varmvattenfisk, då den kan övervintra i bottenfrusna dammar/tjärnar i lappmarken – under förutsättning att gyttjan (där den gräver ner sig) inte är bottenfrusen. Under den kalla årstiden i vår klimatzon framlever rudan i ett dvalliknande tillstånd nedgrävd i dy eller bottenslam och vaknar till liv först vid islossningen.

I likhet med karpen lever rudan främst av växtdelar (även ruttnande sådana) samt maskar, insektslarver, hinnkräftor och andra bottendjur.

I Sverige leker rudan under maj – juni på grunt vatten över gräsbottnar. Leken, som föregås i stim, kräver en vattentemperatur om lägst 14º C, optimalt kring 19 – 20º C. Romkornen som kan uppgå till 100 000 – 300 000 per hona klibbar fast vid vattenväxter och kläcks efter ca 2 veckor beroende på temperatur. Livslängd över 40 år. En ålder som bättre förstås när det kan ta 10 år för sjörudan, som är den ”snabbväxande” formen, att nå 20 – 25 cm längd.

Sportfiskerekord

Officiellt sportfiskerekord 3 030 g, Ursjön, Västmanland, 2016-06-15 (personen på övre bilden).