Stensimpa (Cottus gobio)
Fisktyp: Övriga fiskarter
Kännetecken
Stensimpa är vår vanligaste sötvattensimpa, den liknar bergsimpa (vilka kan hybridisera med varandra). Till skillnad från bergsimpan saknar stensimpan tvärband på bukfenorna. Stensimpan är en liten fisk (sällan mer än 13 cm) med stort och brett huvud. Ryggen är gråbrun till grönbrun med mörka fläckar (huden saknar taggar), buken är vit. Typiskt för båda simporna är också de stora, ”yviga” bröstfenor (strax bakom gälarna)
Fiske
Stensimpan (liksom bergsimpan) saknar betydelse som sport- eller agnfisk.
Biologi
Stensimpan förekommer i så gott som hela Sverige i såväl sjöar som strömvatten. Arten föredrar klara och syrerika vatten. Den lever också i bräckt vatten. Stensimpan är en utpräglad bottenfisk och för ett undangömt och ensligt levnadssätt under stenar och grus i strändernas grundvatten på 10 cm till en meters djup. Stensimpan saknar, i likhet med andra simpor, simblåsa. Födan består av insekter (bl a mygg- och dagsländelarver), maskar, kräftdjur samt rom och fiskyngel (även från artfränder).
Stensimpan blir könsmogen vid 1 – 2 års ålder. Leken äger rum i mars – juni. Hanen bygger ett grottliknande bo med hjälp av munnen, fenor och stjärt. Boet försvaras samtidigt som han lockar dit en eller två honor. Hanen befruktar äggen inne i honan under parningsleken. När honan lämnat äggen vaktar och viftar hanen friskt vatten på äggen (3 – 4 veckor) tills de kläcks. Livslängd ca 6 år.
Sportfiskerekord
Sportfiskerekord registreras inte för arten.
