Då fiskerätten – och därmed också medlemskapet i en fvof – är knuten till ägandet av en fastighet är en fvof inte att betrakta som en allmän förening eller sportfiskeklubb. Ett medlemskap i en allmän förening grundas i regel på lösande av en årlig medlemsavgift, för en sportfiskeklubb tillkommer i de flesta fall också köp av fiskekort som berättigar till själva fisket. För fiskevattenägarna i Säters fvof utgår ingen årlig medlemsavgift, men alla – medlem som icke medlem – måste köpa fiskekort för att få bedriva fiske eller kräftfiske.
Medlemskap
Förutom ägande av fastighet kan medlemskap i fvof förvärvas genom arrende (upplåtelse) för längre tid än ett år, åberopande av servitut eller om speciell rätt finns i form av avtal, urminnes hävd eller dylikt. I de förstnämnda fallen blir arrendatorn/servitutinnehavaren medlem – inte fiskevattenägaren. Om fastigheten ägs gemensamt av flera personer ska dessa betraktas som en medlem i föreningen.
Varje fiskerätt (medlemsrätt) baseras på fastighetsägarens procentuella del i fvof, som framgår av fiskerättsägarförteckningen. Vanligen erhåller ägaren en fiskerätt per påbörjat helt procenttal, vilket gäller för Säters fvof. En fiskerättsägare kan därmed vara ägare av flera fiskerätter. Detta innebär inte med automatik att vederbörande också har fler rösträtter, den frågan avgör stadgarna. För Säters fvof säger stadgarna (§ 13) att ”vid röstning har varje medlem en röst – oavsett procentandel i fiskerättsägarförteckning”. Fiskerättsägaren får fritt disponera ”överblivna” fiskerätter, till exempel genom att överlåta eller arrendera ut fiskerätten under minst ett år.
När det gäller avkastning från inkomster från föreningens kortfiskeförsäljning (i princip föreningens enda inkomstkälla) säger stadgarna (§ 10) att ”föreningens årliga behållna avkastning ska användas till fiskevård och tillsyn eller annan åtgärd som kan gagna medlemmarnas intressen”. Detta innebär att fiskerättsägarna avstår från alla inkomster till förmån för fiskevårdande åtgärder.
Fiskerätt
Fiskerätten är ovillkorligen knuten till fastigheten och gäller endast person/-er mantalsskriven/-na på fastigheten. Ägande av fiskerätt kan vara skilt från ägande av vatten eller strand, vilket innebär att vatten- eller strandägare inte självklart är fiskerättsägare eller att en fastighet utan vattenkontakt kan ha fiskerätt. Rätten till fiske måste vara inskriven i Lantmäteriets fastighetsregister för att gälla. En förändring av fiskerätten kan endast ske genom förrättning av Lantmäteriet.
Att man äger en fiskerätt och också är medlem i en fvof innebär inte nödvändigtvis att man får fiska ”gratis” (för fiskerättsägare som förvaltar sitt vatten på annat sätt än en fvof gäller andra regler). Enligt stadgarna (§ 8) ska ”medlem som bedriver fiske … lösa fiskekort i enlighet med vad fiskestämman beslutar”. Ett medlemskap i Säters fvof innebär alltså inte att en fiskerättsägare får fiska ”gratis” eller (än mindre) ge utflyttade barn eller andra närstående tillåtelse till (gratis-) fiske i ”sitt” vatten.
Medlem och allmänhet får vid lösande av fiskekort fiska inom hela fiskevårdsområdet enligt fiskestämmans beslut. Endast medlem äger däremot rätt till kräftfiske och får också använda andra fiskeredskap än handredskap i enlighet med stämmans beslut (§ 6). Medlem som endast ägnar sig åt kräftfiske måste också lösa fiskekort.
Enskilt fiske
Allt fiske i Dalarna är så kallat enskilt fiske. Med detta menas att vattnet tillhör en fastighet. Den kan ägas av enskild/-a person/-er, kommun, stat, kyrka, företag eller den som har speciell rätt till fastigheten (se ovan). Något fritt fiske existerar inte i Dalarna. Detta betyder att det i alla vatten krävs fiskekort för att utöva någon form av fiske (i undantagsfall kan fiskerättsägare fiska utan fiskekort, det beror på hur de organiserar sitt vatten och/eller om stadgarna tillåter detta).
Den vanligaste formen av fiskerättsägande i Dalarna är att fiskerätten är skiftad (uppdelad) mellan olika skifteslag eller socknar. Däremot är ofta skifteslagen eller socknarna oskiftade (inte uppdelade). Detta betyder att fisket inom skifteslaget/socknen ägs gemensamt av fiskerättsägarna. I Dalarna är det ovanligt med skiftade – individuella – fiskerätter inom skifteslaget/socknen.
Så ägs fisket i Sverige
Fisket i Sverige är huvudsakligen enskilt. I våra stora sjöar (Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland) samt i havet förekommer allmänt fiske med handredskap. Det allmänna fisket sammanfaller med allmänt vatten, vilket avgränsas i lag (1950:595) om gräns mot allmänt vatten. I de stora sjöarna och i havet har staten löst in delar av fisket och därför är handredskapsfisket fritt – även på enskilt vattenområde.
Samfällt fiske
Det enskilda fisket fördelas på två olika ägoslag, fiske som är skiftat och fiske som är oskiftat. Det oskiftade fisket ägs gemensamt inom skifteslagen, byarna, vilket är en kvarleva sedan urminnes tider. Från början ägdes all jord, mark och vatten (fisket) gemensamt inom byarna, men med tiden skiftades ägorna ut till enskilda, först jordarna så att alla fick egna åkrar därefter skogen medan fisket blev kvar som oskiftat. Detta har praktiska skäl då alla fastigheter inom en by som äger fiske inte är en strandfastighet utan vissa fastigheter med fiskerätt kan ligga långt från vattnen. Om vi ser på bilden nedanför så föreställer den en ursprunglig by, kallad ”Byn”. I byn ägs fisket gemensamt och även fastighet ”Byn 1:1” har fiskerätt i ”Fisksjön”, trots att den inte gränsar till sjön.
Även om fisket i byn är gemensamägt så äger alla inte lika mycket, utan varje delägare i byn har andelar baserade på hur många personer fastigheterna en gång i tiden förmådde att försörja. Denna egenhet benämns olika beroende på var i landet man befinner sig, men vanligt är ”hemmanstal” och ”mantal”. I teorin ska ingen delägare nyttja större fiskeandel än det han däri äger.
Om vi i fallet utgår från nämnda by och tar oss framåt i tiden kan det hända att från en gammal stamfastighet (ursprungsfastigheten) har nya fastigheter eller tomter avstyckats. I fallet nedan har Byn 5:1 styckat av fastigheterna Byn 5:2 och Byn 5:3 och Byn 2:1 har låtit avstycka eller kluvits till att omfatta även Byn 2:2. Bara för att fastigheterna Byn 5:2 och 5:3 avstyckats från en stamfastighet och äger strand får de inte per automatik fiskerätt i Fisksjön, detta gäller även Byn 2:2. Istället kan Byn 5:1, trots att den nu är en liten fastighet och mesta av marken tillhör Byn 5:2, äga all fiskerätt. Men vid avstyckningen av Byn 5:2 och 5:3 så kan även fiskerätten ha avstyckats så att de har andelar av Byn 5:1:s andel i byns gemensamma fiske i Fisksjön. Däremot kan de inte få ett eget område att fiska på, detsamma gäller för Byn 2:2.
Att skifta ett fiske
Någon eller några i en by kan begära att fisket ska skiftas så att alla som äger fiskerätt får ett eget vattenområde att fiska på. Låt säga att Byn 5:3 fick fiskerätt då fastigheten styckades av från Byn 5:1 men att Byn 5:2 inte fick det. Det innebär att Byn 5:3 kan få en bit av sjön att fiska på medan Byn 5:2 förvägras detta. Utanför Byn 5:2:s fastighet får då stamfastigheten Byn 5:1 bedriva sitt fiske. På samma sätt får Byn 1:1 fiska utanför Byn 2:2:s fastighet. Om Byn 2:2 inte fått någon fiskerätt när skiftet skiftades från Byn 2:1 får också Byn 2:1 fiska utanför Byn 2:2 (som förlorat fiskerätten). Skiftar man fisket så ska området där man har fiskerätt vara i proportion till de andelar som fastigheten har i byn och därför kan till exempel fastigheten Byn 4:1 få ett fiske som är större än vattnet som ligger utanför fastigheten. Detta sker om Fastigheten Byn 3:1 har större strandremsa än dess andelar i skifteslaget/byn och därmed får Byn 4:1 (som har en större andel i fisket) ett större vattenområde än dess egen strandzon.
Skiftat fiske
Om Fisksjön från början hade varit uppdelad mellan två skifteslag, skifteslagen Berget och skifteslaget Byn, och skifteslaget Berget från början varit ägare av fastigheten Berget 5:1 och skifteslaget Byn bestått av flera fastigheter, så är ägandet av fisket delat mitt i sjön. Om Berget 5:1 sedan styckar av fastigheter kan Berget 5:1 ge dessa både enskilt och samfällt fiske i området som den äger. Berget 5:3 kan således få ett eget område att fiska på medan Berget 5:2 får dela fisket med Berget 5:1. I skifteslaget Byn är däremot fisket fortfarande samfällt och kan behandlas som nämnt ovan.
Fisket sammanfaller alltså inte alltid med ägande av vatten, utan någon kan äga fiskrätten i ett vatten som någon annan äger. Man måste således alltid skilja på fiskerätt och ägande av det fysiska vattenområdet.