Våra vatten

Miljö

Annons

3. Vattenvård

3. Vattenvård (2013-3) (ladda ner dokumentet)

(länkar och text kommer att uppdateras inom kort!)

Ambitionen med denna översikt är att åskådliggöra myndigheternas gigantiska skafferi av miljödata om vatten och fiskevård. Fokus för beskrivningen är Dalarna och Säters kommun men för besökare med andra preferenser går det utmärkt att byta ut dessa geografiska platser mot andra.

I kommunen finns (minst) sju FVOF:ar som, förutom Säters FVOF, omfattar Gustafs, St Skedvi och Silvberg (med en mindre del i Borlänge) samt Milsbosjöarna (merparten inom Borlänge och en mindre del i Säter), Ryggen (i Säter, Hedemora och Falun) och Fjägeråsen (merparten inom Hedemora och en mindre del i Säter). De fyra första är de klart största FVOF:arna.

Tre datavärdar (administratörer av inrapporterade provresultat) är centrala för miljöövervakningen: Institutionen för vatten och miljö, IVM (vattenkemi), Institutionen för akvatiska resurser (el- och nätprovfisket) och Vatteninformationssystem Sverige, VISS (sammanställer vattendata från flera rapportörer). Utöver nämnda datavärdar hänvisas också till regionala datakällor.

Det kan tyckas frestande att direkt hänvisa till VISS som kopplar samman källdata från flera datavärdar. Men det är ingen tillfällighet att VISS återfinns sist bland delområdena. För att förstå de bakomliggande syftena med provtagningarna är det en fördel att också ta del av strategierna bakom kunskapsinsamlingen.

Med detta sagt önskar Säters FVOF alla besökare välkommen till en inspirerande upptäcktsfärd.

Innehållsförteckning

–	EG: s ramdirektiv för vatten	–	att söka vatteninformation
–	vattenförvaltning och organisation	–	informationsunderlag i VISS
–	VattenInformationsSystem Sverige (VISS)	–	kartan (f d vattenkartan)

EG: s ramdirektiv för vatten

År 2003/2004 införlivades EG: s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med svensk lagstiftning. Lagen – Vattendirektivet – återfinns framför allt i Miljöbalkens 5:e kapitel, i nya VattenFörvaltningsFörordningen (VFF), Förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön (SFS 2004:660) och i Förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion. För grundvattnet finns Direktivet om skydd för grundvatten (2006/118/EG).

Ur ett svenskt perspektiv kan det kanske tyckas omotiverat att också vi med god tillgång och kvalitet på vatten ska ”drabbas” av EG: s (omfattande) vattendirektiv. Sanningen är att även om vi generellt har renare vatten än i Mellaneuropa så är åtgärdsbehoven stora även här. Det framåtsträvande syftet med direktivet är en bra vattenförvaltning och att ”god ekologisk status” uppnås senast år 2015, där inget vatten får försämras under tiden. Direktivet omfattar alla våra vattenresurser som sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten. Arbetet med direktivet ska ske med utgångspunkt från vattnens naturliga gränser, dvs avrinningsområdena. Om inte vattenresursen uppnår god ekologisk status ska åtgärder genomföras så att detta uppnås.

Målsättningen med en ”god ekologisk status” är också förenat med ”god kemisk status”. Det förstnämnda betyder på EU-språk att biologin ska ”uppvisa endast små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, och avvika endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för vattnet vid opåverkade förhållanden” (2000/60EG). Alltså krävs – och görs – individuella bedömningar utifrån olika biologiska parametrar för varje enskilt vatten. Det sistnämnda innefattar begrepp om s k prioriterade ämnen. Detta gäller organiska miljögifter och tungmetaller som det finns EU-gemensamma miljökvalitetsnormer för, vilket också innebär gemensamma tröskelvärden som inte får överskridas om vattnet ska klara ”god kemisk status”.

För att uppfylla målet om ”god ekologisk och kemisk status” ska arbetet bedrivas på ett enhetligt sätt, bl a ska arbetet utövas ”så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs”. Direktivet stadgar därmed också att samverkan utgör en viktig del av arbetsprocessen.

Vattenförvaltning och organisation

Vattendirektivet tar sikte på en långsiktlig förvaltning där bevara och förebygga är ledord, medan reparera, förbättra eller återställa är åtgärder på vägen. Ur ett förvaltningsperspektiv innebär direktivet några viktiga förändringar i förhållande till vårt tidigare sätt att vårda vattnen. T ex har en ny vattenmyndighet skapats (se nedan) och vattnets naturliga gränser – avrinningsområdena – är numera styrande för arbetet (tidigare var administrativa kommun- eller länsgränser styrande). En förändring som ger en bättre översikt av vattenfrågorna och som underlättar planering och genomföranden av åtgärder där de gör störst nytta för miljön.

Sverige är indelad i fem vattendistrikt utifrån avrinningsområden med var sin vattenmyndighet. Dalarna ligger till största delen inom vattendistriktet Bottenhavet. Förutom Dalarna omfattar distriktet hela Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län men även delar av Västerbottens, Uppsala och Västmanlands län ingår (cirka 31 % av Sveriges landyta). Dessutom ingår delar av fyra norska fylken: Nordland, Nord-Tröndelag, Sör-Tröndelag och Hedmark.


Dalarna omfattar tre vattendistrikt, Bottenhavet (med bl a Dalälvens vattensystem), Norra Östersjön (med bl a Kolbäcksåns vattensystem) och Västerhavet (med bl a Klarälvens och Gullspångsälvens vattensystem).

Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att EG: s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. En länsstyrelse med vattenvårdsdirektör och kansli i varje vattendistrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltning av vattenmiljön inom distriktet. Vattenmyndighet För Dalarnas del är Västernorrlands länsstyrelse.

Regeringen utses ledamöter i en särskild vattendelegation för varje vattenmyndighet. Deltagarna består av sakkunniga från både länsstyrelser, kommuner och andra instanser. Ordförande i delegationen är landshövdingen vid den länsstyrelse som utgör vattenmyndighet. Delegationen beslutar om miljökvalitetsnormer (MKN), åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.

På Sveriges alla 21 länsstyrelser finns ett beredningssekretariat, de har ansvar för länets vattenförvaltning och ska hjälpa vattenmyndigheterna i arbetet med vattendirektivet. Sekretariatet sköter en stor del av det operativa arbetet, dvs bedömer vattnens status, samtalar med verksamhetsutövare, tar fram förslag till åtgärder etc. Bottenhavets vattendistrikt har delats in i 13 delområden med avseende på huvudavrinningsområde. Varje länsstyrelse ansvarar för ett eller flera delområden, Dalarna är t ex samordningsansvarig för Dalälvens hela avrinningsområde, från fjäll till hav.

Vattenförvaltningens regionala och lokala samverkansorgan utgörs av vattenråden. De ska till sin sammansättning spegla intressenterna inom avrinningsområdet och vara ett forum för diskussion och ge möjlighet för kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och enskilda att framföra synpunkter på vattenfrågorna. Ett vattenråd är ingen myndighet och kan därför inte fatta beslut, men de är viktiga aktörer genom att de bidrar med regional och lokal delaktighet samt kunskaper till och synpunkter på viktiga vattenfrågor.

Samverkansorgan finns i varje vattendistrikt, av Bottenhavets 13 delområden finns i nuläget fem vattenråd, var och en med egen hemsida. Den gemensamma webbportalen Sveriges vattenorganisationer är en bra sökguide till lokala/regionala vattenråd i hela landet.

Dalälvens Vattenvårdsförening (DVVF) är huvudman för Dalälvens Vattenråd, (tidigare länsstyrelsen). DVVF är sedan tidigare ansvarig för Dalälvens samordnade recipientkontroll (SRK), se ovan.

Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment. Den första cykeln avslutades i december 2009. Innevarande cykeln sträcker sig fram till 2015. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått minst god ekologisk status detta år (ytvattnet – sjöar och vattendrag – bedöms enligt fem statusnivåer; dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög). I de fall detta av olika skäl inte är möjligt kan tiden förskjutas till som längst 2027. Moment och arbetsinsatser som ingår i innevarande sexårscykeln framgår nedan.

Kartläggning – att indela vattnen i vattenförekomster* (sjöar, vattendrag, kustvatten etc), inventera och analysera påverkan av mänsklig (antropogen) verksamhet samt genomföra en ekonomisk analys av vattenanvändningen.

Klassificering – att gruppera nuvarande vattenstatus utifrån bedömningsgrunder och gränsvärden.

Identifiering och definition av modifierade eller konstgjorda vatten – att bestämma de vatten som är för-ändrade på ett sådant sätt att de inte kan nå miljökvalitetsnormen (MKN) om ”god ekologisk status” om man inte utför stora förändringar.

* Definition av vattenförekomst. Alla sjöar, vattendrag etc – oavsett storlek – omfattas av vatten-förvaltningen. Av praktiska skäl sätts en nedre storleksgräns för vilka vatten som beskrivs och får fastställda MKN. Den minsta enheten benämns vattenförekomst. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km² och för vattendrag ska inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km². Undantag gäller vissa värdefulla vatten och vatten med miljöproblem.

Fastställande av vattnets miljökvalitetsnorm – att innan 2015 uppnå den vattenkvalitet som fastställts i åtgärdsprogrammen för varje vatten med hänsyn till vad som bedöms vara möjligt och samhällsekonomiskt rimligt (kan i vissa fall finnas skäl för undantag).
Upprättande av åtgärdsprogram – att utarbeta och fastställa åtgärdsprogram inom varje vattendistrikt.
Sammanställning av en förvaltningsplan – att informera om och beskriva hur god ekologisk status ska uppnås i varje vatten inom respektive vattendistrikt. Planen ska vara ett kunskapsunderlag för berörda myndigheter, ett kommunikativt verktyg till allmänhet/intressenter och innehålla de uppgifter som Vattenmyndigheten sedan ska rapportera till EU-kommissionen.
Samverkan – att arbetet sker i samverkan med de som berörs. Vattenmyndigheterna har valt att bl a arbeta genom så kallade vattenråd, som samlar de olika intressena runt ett vattendrag för att finna gemensamma lösningar om vattenfrågorna.

Hur ska då alla utredningar och sammanställningar bli ”verkstad?” Ett viktigt steg i den processen togs av distriktens vattendelegationer i december 2009 då riktlinjer och vägledning för vattenförvaltningen 2009 – 2015 fastställdes. De dokument som ligger till grund för de kommande årens vattenförvaltningsarbete är Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer (MKN) och Åtgärdsprogram, samtliga går att ladda ner eller kan beställas kostnadsfritt – klicka här.

Miljökvalitetsnormer (MKN) är föreskrifter som är juridiskt bindande. MKN för Bottenhavets vattendistrikt består av en textdel med övergripande bestämmelser och tre bilagor som anger vilka MKN som har beslutats för respektive vattenförekomst.En MKN uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Bilaga 1 (795 sidor) avser ytvatten (vattendrag och sjöar) och är den som är relevant utifrån ett fiskeperspektiv (övriga avser grundvatten och modifierade/konstgjorda sjöar).

Förvaltningsplanen ger en sammanfattande bild av tillståndet i distriktets vatten, vilka miljökvalitetsnormer som gäller, behovet av åtgärder samt hur miljötillståndet övervakas. I planen beskrivs också arbetets inriktning under nästa sexårscykel medan åtgärdsprogrammet övergripande visar vilka insatser varje sektor behöver vidta för att kunna uppnå MKN.

Dalarnas faktaunderlag till förvaltningsrapporten Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde (2009:04) är en grundlig handlingsstrategi som beskriver, kartlägger och analyserar sjöar, rinnande vatten och grundvatten samt redovisar kvalitetskrav, miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov för vatten förbundna med länets i särklass största avrinningsområde – Dalälven.

Inom Bottenhavets vattendistrikt finns drygt 33 600 sjöar, av vilka 3 723 är utpekade som vattenförekomster (se definition ovan). Av distriktets vattendrag är 7 379 definierade som vattenförekomster. Inom Säters FVO finns tio vattenförekomster.

Vattendrag: Björkbäcken (668384-149252), Gessån (668580-149826) och Ljusterån (669396-149677).

Sjöar: Björkan (668510-149221), Gessan (668580-149826), Gruvsjön (668418-149482), Dalkarlen (668911-149733), Ljustern (669171-149655), Nedre Risshyttesjön (669095-149221) och Stora Gloten (668287-149193).

Alla vatten inom Säters FVO fördelas på fyra delavrinningsområden som alla avvattnar huvudavrinningsområdet Dalälven. De största delavrinningsområdena är Ljusterån och Lustån medan delområdena Broån och Dalälven mellan Hovran och Torsång bara berör ett fåtal vatten. De två förstnämnda delavrinningsområdena visas nedan tillsammans med (ett urval) faktauppgifter från förvaltningsrapporten: Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde.

Ljusteråns avrinningsområde

Fakta: avrinningsområde 151 km² , sjöyta 11 km² , vattendragslängd 39 km² , skogsmark 80 % , jordbruksmark 5 % , bebyggd mark 2 %.

Av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet bedöms metallpåverkan vara det största miljöproblemet. Ett flertal vatten bedöms vara påverkade av ett stort antal gruvavfallsobjekt, främst i Östra Silvberg. Inom föreningens fiskegränser har länsstyrelsen bedömt att fyra vattendrag inte uppnår krav för god ekologisk status med avseende på miljögifter. Det är bäcken söder om Embjörssjön, bäcken från Hyttdammen till Kamman, Ljusterån samt åsträckan mellan Övre- och Nedre Risshyttesjöarna. I samtliga fall bedömer länsstyrelsen den ekologiska statusen till måttlig.

Identifierade och bedömda miljöproblem inom Ljusteråns hela avrinningsområde. Länsstyrelsen bedömer miljöproblemen enligt en fyragradig skala: obetydligt, litet, stort och mycket stort.	Försurning	Obetydligt
	Näringstillförsel	Litet
	Miljögifter inklusive metaller	Stort
	Regleringar	Obetydligt
	Rensning och rätning	Litet
	Vandringshinder	Litet

Luståns avrinningsområde

Fakta: avrinningsområde 161 km² , sjöyta 16 km² , vattendragslängd 41 km² , skogsmark 78 % , jordbruksmark 6 % , bebyggd mark < 1 %.

Många av de stora sjöarna inom avrinningsområdet är reglerade och en stor del av huvudfåran är kraftigt påverkad till följd av reglering. Av vattenförekomsterna inom föreningens fiskegränser har länsstyrelsen bedömt att två vattendrag inte uppnår krav på god ekologisk status med avseende på rensningsåtgärder. Det är Björkbäcken från Björkan till Lilla Hån och Fiskbäcksån. I båda fallen bedömer länsstyrelsen den ekologiska statusen till måttlig.

Identifierade och bedömda miljöproblem inom Ljusteråns hela avrinningsområde. Länsstyrelsen bedömer miljöproblemen enligt en fyragradig skala: obetydligt, litet, stort och mycket stort.	Försurning	Obetydligt
	Näringstillförsel	Obetydligt
	Miljögifter inklusive metaller	Obetydligt
	Regleringar	Stort
	Rensning och rätning	Litet
	Vandringshinder	Litet

Förutsättningar i form av faktaunderlag, organisation, ansvarsfördelning och bindande MKN är på plats. Att kunskapsunderlaget är bristfällig eller saknas är i sammanhanget snarare regel än undantag. Kanske är det för tidigt med en jubelföreställning men vattenvården kommer att fira miljötriumfer med vattendirektivet.

VattenInformationsSystem Sverige (VISS)

Just när man har tråcklat sig igenom sifferexercisen i flera databaser, tror sig behärska sökvägar och lyckats tolka resultaten är det dags för … just det … en ny databas. Men VISS är, jämförelsevis, en våt dröm för att vara en databas – överskådlig, logisk och innehållsrik! VISS presenterar data om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten på ett strukturerat sätt och med informativa kartor! Det är Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna som har utvecklat systemet för att lagra och beskriva klassificeringar och bedömningar i enlighet med vattenförvaltningen. Men VISS är inte bara ett stöd för Vattenmyndigheterna (för deras EU-rapportering) utan ska även vara ett offentligt och transparent verktyg för allmänheten, gentemot Vattenmyndigheternas arbete. Information om miljöövervakningsprogram som tidigare beskrivits ovan återfinns även i VISS, t ex trendvattendrag/-sjöar, omdrevssjöar, IKEU, KEU och SRK.

Att söka vatteninformation

För sökning i VISS – skriv in Säters kommun i sökrutan. För en mer precis sökning – skriv ett kommatecken efter kommun och därefter vattendrag eller sjö. Det går också att söka direkt på sjö och vatten-drag via Avancerad sökning i sökrutan – oavsett vattenförekomst eller inte (se definition ovan). Uppgifter om vatten som inte avser vattenförekomst kan dock saknas, se sökvägar för dessa vatten nedan.

En bra entré till vattenriket är att besöka VISS Hjälpsystem. Förutom sökguiden finns också en allmän VISS-information på hemsidan. Det går också utmärkt att göra en geografisk sökning på vattnet genom att klicka på fliken: Karta högst upp på hemsidan. Då hamnar man på just … Kartan (f d Vattenkartan), mer om detta sökalternativ nedan. En översiktlig vattenkarta visas oavsett om sökningen sker via Kartan eller inte.

Informationsunderlag i VISS

En ”bassökning” i VISS på t ex Säters kommun ger följande informationsunderlag.

Vatten

Provtagningsstn.

Övervakningsprog.

Skyddade omr.

Områdesstatistik

Vatten listar alla sjöar och vattendrag som klassificeras som vattenförekomst (se definition ovan). I nuläget ”saknas” många sjöar (en del vattendrag) i Säters kommun då klassificeringen reducerar vattenantalet. Obs att vattendirektivet inte kräver undersökningar av mindre vatten. Länsstyrelsen Dalarna har dock påbörjat ett arbete med Regionalt underlagsmaterial (RUM) som bl a syftar till att tillgängliggöra provresultat från vatten som av olika anledningar inte finns hos datavärdarna. Sökningen i RUM går till på i princip samma sätt som för sökning i Kartan (se nedan) med den skillnaden att endast länsuppgifter finns tillgängliga.

I nuläget är drygt 100 vattenförekomster helt eller delvis förenade med Säters kommun. Dessvärre saknar många vattendrag namn och en del är dessutom felaktigt namngivna (ring beredningssekretariatet på länsstyrelsen och begär rättning). En lathund över namn eller platsbeskrivning på vattendrag som är registrerade med koordinater eller felaktigt namngivna visas i kolumn nedan.

Ett klick på sjö/vattendrag under rubriken Vatten ger bl a information om:

Status – klassificering av vattnets kvalitet, om det t ex i nuläget uppnår ”god ekologisk och kemisk status” samt, vid sämre status, en riskbedömning om statusen kan uppnås 2015.
Miljökvalitetsnorm (MKN) – planerade (styrande) åtgärder eller bedömning av vattnet för att uppfylla status till 2015, i undantagsfall senare (dock senast till 2027).
Miljöproblem och påverkanskällor – det förstnämnda avses fr a försurning, övergödning och miljögifter, det senare kan t ex vara olika utsläppskällor, flödesregleringar etc.
Miljöövervakning – vilka provtagningar och analyser som sker av vattnet, bottenfauna etc.

Rubriken Provtagningsstation visar de sjöar/vattendrag i Säters kommun som ingår i något nationellt eller regionalt miljöövervakningsprogram. Programinformationen visar sig först efter att vald sjö/vattendrag har klickats fram. Övervakningsprogrammen är bekanta från tidigare beskrivningar, t ex omdrevsprogram sjöar (ingår i Nationell MiljöÖvervakning, NMÖ), KEU, övervakning enligt baddirektivet 2006/7/EG (ej tidigare omnämnd) och SRK. Rödmarkerade vatten är avvecklade (inaktiv provtagningsstation).

Vet man till vilken sjö/vattendrag och Övervakningsprogram man ska söka efter är det ibland enklare att direkt klicka på övervakningsprogram via rubriken. Nackdelen, om man inte känner vattnet (eller dess koordinat), är att programmet visar alla provtagningsstationer i Dalarna, dvs sökningen sorterar inte på vald kommun. Uppgifter om baddirektiv, NMÖ och omdrevssjöar redovisas dessutom på nationell nivå. Viktigt påpekande! När det gäller sökningen på NMÖ fungerar inte Windows webbläsare Explorer (eller tar det ooootroligt lång tid). VISS-ansvarig meddelar att problemet är kopplat till webbläsarens konstruktion varför VISS inte kan åtgärda felet, alltså återstår det att hoppas på Windows välvilja … eller byta webbläsare. Chrome och Firefox är exempel på två webbläsare som funkar problemfritt i VISS och på andra webbsidor där Explorer ofta går bet, båda kan laddas ner gratis från nätet.

Skyddade områden avser i huvudsak dricksvattenförsörjning (Artikel 7) men också badvatten-direktivet, avloppsvattendirektivet (vatten känsliga för fosfor) och Natura 2000 SCI Habitatdirektivet samsas under rubriken.

Områdesstatistik visar hur, i detta fall vatten i Säters kommun, i nuläget uppfyller gällande statuskrav och hur utsikterna ser ut för att klara förpliktelserna (de juridiskt bindande miljö-kvalitetsnormerna) till första ”deadline” 2015 eller om omständigheter kräver ett senare slutår (senast till 2027).

En intressant reflektion är att alla (!) sjöar och vattendrag i Säters kommun – och i hela Sverige för den delen – inte kommer att klara ”god kemisk status” för kvicksilver till 2015, och det är tveksamt om problemet hinner lösas till slutåret 2027. EG: s ramdirektiv för vatten anges gränsvärdet, dvs den tillåtna kvicksilverhalten i levande fauna/flora till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnen är för höga är det internationella luftnedfallet. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG: s gränsvärde på 20 ug/kg eftersom giftet i huvudsak lagras i levern och inte i köttet. Fisk som livsmedel har ett EU-gränsvärde på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Gädda, ål och hälleflundra har dock ett högre gränsvärde på 1,0 mg/kg.

Men kvicksilver är inte det enda miljöproblemet (men kanske det mest allvarliga). Statistiken visar också diagram om övergödning, försurning m fl miljöproblem och andra bedömningar som rör vattnets tillstånd. Nedan visas två cirkeldiagram från områdesstatistiken – statistik över senast (2013-03-03) publicerade klassning för vattenförekomster i Säters kommun.

Antal vattenkategorier/vattentyp

Grundvatten 9 st (totalt 26,3 km²), sjöar 37 st (54,2 km²) och vattendrag 57 st (137,0 km²) = 103 st.

Lathund för icke namngivna vattendrag (de visas i nuläget endast med GPS-koordinater i databasen VISS) samt felaktigtnamngivna vattendrag inom Säters kommun. Koordinaterna är klickbara och står i samma ordningsföljd som de redovisas i VISS. Kända men inte publicerade namn på vattendrag har färgmarkerats, detsamma gäller felaktigt namngivna namn.

FVO	GPS-koord.	Namn eller platsbeskrivning av vattendrag i VISS
Säter (del av)	668531–149633	Å fr. Hyttruin via Myggtjärn-Björshyttsjön-Kamman till myr N Gessan.
Säter	668715–149820	Gessån, från myrområde N om Gessan till Dalkarlen.
Säter	668901–148632	Står Ljusterån, ska vara ån mellan Övre och Nedre Risshyttesjön
Säter (del av)	668929-–50210	Å S om Yttre Heden, Ö om Lertjärnen till S om Norrhyttan.
Säter	668945–149725	Å mellan Dalkarlen och Ljustern.
Säter	669080–149296	Står Ljusterån, ska vara Jönshytteån.
Fjägeråsen	669570–150103	Forsboån, S om Klackbo till Dalälven.
Husby	669588–150717	Å från Hönsan till Anstaån.
Gustafs	669715–148699	Å från Svartsjön via Rödmyran och Lintjärn till Gränshammarån.
St Skedvi	669778–149833	Prästbäcken, från Ljusterängarna till Dalälven.
Gustafs	669937–148972	Å N om Backa till Dalälven.
St Skedvi	669972–149620	Å Ö om Ingarvshyttan via Stocksbro till Dalälven.
St Skedvi	669983–149865	Å S om Tyskbo via Yttersätra till Dalälven.
St Skedvi	670010–150198	Tvärhandsån, från N om Hysta till Hyen.
St Skedvi	670057–149559	Å Ö om Ingarvshyttan till Rasjön.
Milsbosjöarna	670151–148947	Å från Nedre Milsbosjön till Dalälven.
St Skedvi	670186–149575	Å från Gussarvshyttesjön till Ö om Ingarvshyttan.
Gustafs (del av)	670221–148639	Å från Stora Holmsjön via Fågerorn till Dalälven.
St Skedvi	670666–150645	Å mellan Dammsjön och Flyttjesjön.
St Skedvi	670674-–50537	Å mellan Dammsjön och Lissjön (del av Nedre Klingen).
St Skedvi	671157–150611	Å från Lilla Grycken via Grytfyllan till Skvasselbäcken.

Kartan (f d vattenkartan)

Vattenmyndigheterna tillhandahåller också en söktjänst i form av en webbGIS – Kartan. Det tidigare namnet, vattenkartan, var missvisande då mycket mer information finns samlad i Kartan. Samma information som är sökbar i VISS går också att söka i Kartan. Termer som Statusklassning, Miljökvalitetsnormer, Riskbedömningar etc i VISS finns, som framgår till vänster, också i Kartan.

Vad ska man då välja för sökalternativ; VISS eller Kartan? Ja, det beror naturligtvis på vilken information som efterfrågas.

Om man t ex söker information om en specifik sjö kan VISS vara att föredra då Kartans ambition att inkludera ”allt” ställer större krav på användaren. Om en sökguide för VISS känns överflödig är en manual för Kartan ett behövligt verktyg om man vill tillgodogöra sig kartans hela potential.