Bakgrund/syfte
Provfisket 2006 hade till syfte att följa upp provfisket från 1993 och jämföra eventuella tendenser i fisksammansättningen. Med start 2012 kommer DalarnasVattenvårdsförbund (DVVF) att nätprovfiska i Ljustern och i Stora Ulvsjön (Silvberg) vart sjätte år. Ett provfiske som DVVF utför inom den samordnade recipientkontrollen (SRK). Provfisket 2006 kommer fortsättningsvis att få den kontinuitet som ett provfiske behöver för att på vetenskaplig grund kartlägga fiskarternas långsiktliga tendenser i Ljustern.
Sammanfattning
Flera faktorer påverkar resultatet av ett provfiske. Ett enskilt provfiske har därför ett begränsat informationsvärde. Utifrån givna förutsättningar ger fisket ändå information om artsammansättning och antal fiskarter samt indikatorer om vikt för respektive art. Vid en jämförelse med 1993: års provfiske visar antal av respektive art mindre avvikelser medan skillnaden vid beräkning av vikt-procenten är större (totalvikten för alla arter delat med respektive artvikt).
Abborre 321 st år 2006 resp 299 st år 1993 vikt-% har ökat 3,5 ggr jämfört med år 2006, gädda 9/2 st minskat 1,6 ggr, lake 20/3 st minskat 6,7 ggr, braxen 48/47 st minskat 2 ggr, mört 295/48 st minskat 1,3 ggr och nors 1185/148 st vikt-% har minskat 4,1 ggr.
Exkluderas arter vars populationsförändringar endast består av ett fåtal individer (t ex öring) visar provfisket att abborrens vikt-% ökat – trots färre fångstexemplar, och att motsatt utveckling skett för nors, braxen (fastän braxenantalet är detsamma) och mört. Den varma sommaren 2006 är sannolikt en stark orsak till de ökade abborrfångsterna (ökad aktivitet), medan värmen troligen har haft motsatt effekt på nors och braxen (minskat rörlighet). Minskningen av mörtantalet är betydande medan tillbakagången i vikt-% är relativt måttlig. Kanske har födokonkurrensen med abborrynglen gjort att såväl mörten som norsen börjat minska?
Metod
I möjligaste mån har provfisket 2006 utförts på ett likartat sätt som 1993: års provfiske vad gäller metod, fiskeplatser, fiskedjup, typ av nät och tidpunkt. Detta till trots har senare års anvisningar om standardiserade provfiske enligt Naturvårdsverkets ”Provfiske i sjöar” (version 1:2 2001-08-20) inte kunnat följas till alla delar.
En djupkarta över Ljustern (skala 1:10 000) utgör underlag för nätens placering, där utritade kartstreck anger position och siffror anger nätens vattendjup. Avsaknad av GPS-koordinater gör nätplaceringarna ungefärliga. Kartans landkonturer och vattendjup (mätt med ekolod) har utgjort underlag vid lokalisering. Respektive provfisketillfälle omfattade 48 nätansträngningar, fördelade på tio ansträngningar med pelagiska nät (finmaskiga nät, också kallat skötar) och resterande ansträngningar med bottennät (grövre maskstorlekar). En nätansträngning är ett ilägg och vittjande av ett nät en gång. Provfiskenäten är så kallade översiktsnät, av Drottningsholmstyp (nyare standardnät för provfiske har delvis andra maskstorlekar, dessa nät benämns Nordentyp).
1993: års provfiske skedde mellan den 4:e och 19:e augusti med en nätansträngning den 1:a september. Motsvarande period 2006 var mellan den 15:e och 20:e augusti. Uppgifter om vattentemperatur saknas för 1993, medan yttemperaturen 2006 uppmättes till 18°C.
Resultat
(Klicka här för mer resultat/statistik om provfisket, Excel-fil nedladdas)
Diskussion
Provfisket 2006 bör i första hand analyseras utifrån fem faktorer 1) fångstbarhet, 2) metodik, 3) provfiskefrekvens, 4) väderleksförhållanden och 5) beståndsstruktur.
1) Fångstbarhet
Ett provfiske ger inte en fullständig bild över fiskbeståndet i en sjö. Nät är passiva redskap och fångsten är därför helt beroende av fiskarnas rörelse och beteende, som i sin tur påverkas av klimatiska och biologiska faktorer. Fångstbarheten varierar också mellan olika fiskarter, på artens storlek, tid på dygnet etc. Många fiskarter blir av olika skäl underrepresenterade vid ett provfiske, detta gäller t ex bottenlevande arter respektive arter som har en form som inte medger nätfångst (lake, simpa och ål). Även små fiskar (under sex cm) som lever mycket strandnära och i skydd av tät vegetation (elritsa och årsgamla fiskar av andra arter) blir underrepresenterade.
2) Metodik
En korrekt jämförelse av provfisketillfällena förutsätter största möjliga överensstämmelse med nätplats, fiskenät och fiskedjup. Utifrån givna förutsättningar som frånvaro av GPS-koordinater, nät med mer eller mindre maskskador och i vissa fall ungefärliga eller oriktiga djup av utsatta nät kan jämförelsen i ogynnsamma fall förstärkas. Vid en onormalt hög vattentemperatur kan t ex utfallet av fisksammansättningen menligt påverkas. Vid provfisketillfället, som utfördes efter en osedvanlig varm sommar, kan denna omständighet delvis förklara skillnaden mellan 1993 och 2006: års artfördelning, numerär och vikt.
3) Provfiskefrekvens
Ett standardiserat provfiske bör inte ha längre intervaller mellan fisketillfällena än tre år för att rekryteringen av enskilda årsklasser ska kunna följas. I förekommande fall är intervallet 13 år vilket utesluter uppföljning av enskilda årsklasser. Föreliggande provfiske får därför betraktas som ett provfiske som endast kan ge en övergripande uppfattning om förekommande arter samt antal och vikt av respektive art.
4) Väderleksförhållanden
Den kanske enskilt största påverkan vid provfisketillfället 2006 var sannolikt den varma väderlek som för övrigt var synonym för hela sommaren. Även om jämförande temperatur från 1993: års fiske saknas hör sommaren 2006 till en av de varmaste under detta sekel! Detta kan till viss del förklara storfångsten av abborre, som är mer ytaktiv under varma förhållanden medan norsen, som är en utpräglad pelagisk kallvattenfisk, för ett stillsammare leverne på djupt vatten vid hög vatten-temperatur.
Denna förklaringsmodell saknar inte invändningar då t ex mörten, som kan förväntas vara mer aktiv i varmare vattentemperatur, har minskat både till antal och i vikt-% jämfört med 1993. Tolkningen ger emellertid visst stöd till de minskade fångsterna av gädda, lake och braxen (både till antal och vikt-%) vars aktivitet avtar med ökad temperatur då de istället uppehåller sig på djupare vatten (med sämre fångstmöjligheter). Vädersituationen är sammantaget bara en faktor, om än betydelsefull, som kan ha påverkat artsammansättning och viktfördelning vid provfisketillfället.
5) Beståndsstruktur
En sjö är ett dynamiskt ekosystem vilket innebär att förändringar är regel – inte undantag. Fysiska faktorer som t ex varmare klimat (uppvärmning över en längre perioder) och förändrad till- och avrinning (ökad/minskad nederbörd) samt av människan påverkade aktiviteter såsom utlakningsprocesser, reglering av vattennivåer (dämning) och atmosfäriska utsläpp påverkar vattenmiljön och därmed livsbetingelserna för fisken. Även de sjöegna livsbetingelserna fluktuerar över tiden, vissa fiskarter kan t ex bättre än andra dra nytta av de naturliga variationerna som uppstår i en sjö. En tolkning av beståndsstrukturen måste, vid sidan om redan nämnda faktorer, också relatera till de naturliga variationerna som omdanar de akvatiska villkoren över tiden.
Den stora ökningen av abborre kan t ex vara ett resultat av norsens minskning (abborrynglen konkurrerar med norsynglen om plankton). Striden mellan gädda och mört kan i framtiden också få genomslag på motsvarande sätt i form av vinnare och förlorare, då arterna är konkurrenter om samma föda under yngelstadiet (djurplankton). En strid där mörtynglenas bättre effektivitet kommer att gå segrande ur striden. En måttlig men märkbar eutrofiering (näringstillförsel) i Ljustern bör ha gynnat födotillgången kring mjukbottnarnas vassbälten. Detta borde ha gynnat mörten (och braxen) även om tillfälliga omständigheter kan ha minskat fångsten vid provfisketillfället. Braxens minskning (i vikt-%) är svårtolkad, en förklaring kan vara att braxen sökt sig till kallare djuphålor och därmed undsluppit näten. Minskning av Siklöja kan tolkas med historiska förtecken då siklöjan troligen aldrig varit ”naturlig” i Ljustern utan är utplanterat på 30- till 50-talet.
Författat av Ulf Ljusteräng